Den lilla blomstergubben
Jag håller nästan på att falla i gråt här i mitten av sveriges leriga pölar. Jo du förstår, en gamma väninna berättade för mig hur mycket jag betydde för henne, men jag tänker inte säga vem det var. Det var Berta.
Men hon var djupt besviken på hur icke charmig och framför evigt allt, hur kort jag vare. Så jag tog mig friheten att ställa mig i en lerig vattenpöla, och växa som en blomma.
Här är jag
Pinka ditt revir!
Postat av: jos
Hahahha åååh klockrent, jag skrattar lika mycket en månad senare. Ja älskar er ;D
Trackback
