Hippa vi, åh så hippa vi är!

Ole-Berts livs historia - berättare : Berit.

I det tidigare inlägget fick ni ju veta att Ole-Bert inledde en romans med vår kronprinsessas fästman Daniel Westling i början av sekelskiftet. DEras lyckliga förhållande var att beundra. Alla ville vara som de lyckliga tu. Trots deras mysiga resturagbesök, besök i leksaksaffärer och andra romantiska saker så trivdes inte daniel helt. Ockelbon, den hjärtekrossaren hade näsan åt andra håll och skikade över grinden och upptäckte TJEJEN Victoria. Garderobsdörrens glipa blev allt mer öppen. Tillslut var den vidöppen och Daniel smet ut. Helt okänsligt lämnade han Ole-Bert ensam i garderobens mörker. "Men inte ska man deppa ihop för detta lilla missförstånd", tänkte den obeskymrade Ole-Bert. "Han kommer tillbaka till mig, jag menar vem vill inte ha mig?" Ole-Berts barnasinne var stort, och han kunde inte föreställa sig ett liv utan sin älskade Daniel.

Men åren gick, och i garderoben ekade Ole-Berts allt mer desperata snyftingar. Han var ensam med sitt brustna hjärta. Det var till hans förvåning då plötsligt dörren till garderoben öppnades och ett lyckligt ljus sken in. Det bländade honom med sin skönhet. Det var som en blind man såg solen för första gången. Eller som en alkolist såg sin absolut vodka flaska. Eller en man som ser sin själsfrände, en man som ser för första gången. Vid dörrkanten väntade någon, ett virrvarr av bruna lockar. De leopardfärgade bågarna till glasögonen missmachade de oreangea, tajta leggingsen. De satt klistrade mot de minst sagt fylliga benen, och vid fötterna korvade sig strechtyget. Den härligt slitna tjocktröjan passade så perfekt inte till den också slitna röda tröjan med en slogan "råttjägare". Bertha log mot den knäsvage Ole-Bert, hennes rosafärgade tandställning var så vacker till hennes bleka, knottriga och finniga hý. En fläck som såg ut att komma från en bag in box-vin, gömde sig på hennes annars gula tand. Ole-Bert var i eld och lågor. DEn då 40+are, Bertha var, såg så otroligt...så...SÅ...FUL... I alla andras ögon, men i Ole-Berts... Var hon PERFEKT!

Ole-Bert, eller som Bertha kallar honom Bertis, och Bertha gifte sig i ett Casino i LAs vegas. Det var så fantastisk. Barnen kom rullande. Och Daniel var sedan länge bortglömd.

Sedan levde de lyckliga i alla sina fläckiga leggings.


Så här skulle de kunnat se ut!

// Berit